Tillbaka till Medeltiden
Upplagd av
David
Etiketter:
Den vanliga dagen
I förmiddags kom jag och Johanna hem från Gotland och medeltidsveckan. Jag tycker att det var skönt att anledningen till vår vistelse var att hälsa på våra vänner Hassan och Pamela. Det var både regnigt och blåsigt - visst var det även uppehåll och växlande, men det var absolut inte något badväder om man säger så. Så hade vårt syfte varit "soliga Gotland" hade det varit en miss. Medeltidsveckan då? Hmjppff.... Det var väl... Det var väl, "medeltidish". Vi kan väl säga att jag hade förväntat mig mer av detta jippo. Visst, det var väl en del medeltid, men jag tyckte att en hel del bestod i närvaron av rollspelsfolk och andra fantasyfreak. På marknadsplatsen var väl hälften mer eller mindre genuint hantverk, men resten billigare krims-krams. Turnerspelen var OK. Det kostade någon hundring och det höll på i ett par timmar. Publiken bjöds väl på det man kunde förvänta sig, även fast man hade hoppats på lite riktig action och att de satsade på att stöta varandra ur sadlarna med lansarna, men jag har full förståelse för att det är för farligt. Riddarna var ändå skickliga och ponny-hästarna stabila.
Desto najsare var det att träffa våra vänner. Jag och Hassan har alltid saker att prata om. Vi snackade en hel del jobb och fotografering. Hassan tog oss på en tour på Cementa och visade oss kalkbrotten. Ni som inte vet vad Cementa är så är det cementtillverkning. Hassan jobbar där, och de bor i en stug-villa precis bredvid. Men vi hann även med att sitta och prata lite mer avkopplat i stillheten vid bryggan sent på kvällen, bara Hassan och jag. Satt och pratade lite om våra förhållanden med motsatta könet, och lite blandade saker om våra familjer. Vi kom bland annat fram till att pappor blir.... hm... när pappor blir uppåt 60-65+ så blir de.. hmm... envisa? Jag tror att pappa och Hassans pappa har ganska mycket gemensamt trots att de också nog är väldigt olika. Hur som - vi slog fast att pappor, när de är i den åldern, ser sig som ganska färdiglärda. De vet redan allt som är viktigt och de vet redan bäst. Men på sätt och vis är det väl så det ska vara. Det hör till pappors natur.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar